Hidroheno
|
|||||||||||||||
| Kaanyuan | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| colorless gas with violet glow (in its plasma state) |
|||||||||||||||
| Pangkalahatang Katangian | |||||||||||||||
| Pangalan, simbolo, bilang | hydrogen, H, 1 | ||||||||||||||
| Pronunciation | IPA: /ˈhaɪdrɵdʒɨn/,[1] HYE-dro-jin | ||||||||||||||
| Element category | nonmetal | ||||||||||||||
| Group, period, block | 1, 1, s | ||||||||||||||
| Standard atomic weight | 1.00794(7) g·mol−1 | ||||||||||||||
| Electron configuration | 1s1 | ||||||||||||||
| Electrons per shell | 1 (Image) | ||||||||||||||
| Pisikal na Katangian | |||||||||||||||
| Color | colorless | ||||||||||||||
| Phase | gas | ||||||||||||||
| Density | (0 °C, 101.325 kPa) 0.08988 g/L |
||||||||||||||
| Liquid density at m.p. | 0.07 (0.0763 solid)[2] g·cm−3 | ||||||||||||||
| Melting point | 14.01 K, -259.14 °C, -434.45 °F | ||||||||||||||
| Boiling point | 20.28 K, -252.87 °C, -423.17 °F | ||||||||||||||
| Triple point | 13.8033 K (-259°C), 7.042 kPa | ||||||||||||||
| Critical point | 32.97 K, 1.293 MPa | ||||||||||||||
| Heat of fusion | (H2) 0.117 kJ·mol−1 | ||||||||||||||
| Heat of vaporization | (H2) 0.904 kJ·mol−1 | ||||||||||||||
| Specific heat capacity | (25 °C) (H2) 28.836 J·mol−1·K−1 | ||||||||||||||
| Vapor pressure | |||||||||||||||
|
|||||||||||||||
| Katangiang Atomiko | |||||||||||||||
| Oxidation states | 1, -1 (amphoteric oxide) |
||||||||||||||
| Electronegativity | 2.20 (Pauling scale) | ||||||||||||||
| Ionization energies | 1st: 1312.0 kJ·mol−1 | ||||||||||||||
| Covalent radius | 31±5 pm | ||||||||||||||
| Van der Waals radius | 120 pm | ||||||||||||||
| Miscellanea | |||||||||||||||
| Crystal structure | hexagonal | ||||||||||||||
| Magnetic ordering | diamagnetic[3] | ||||||||||||||
| Thermal conductivity | (300 K) 0.1805 W·m−1·K−1 | ||||||||||||||
| Speed of sound | (gas, 27 °C) 1310 m/s | ||||||||||||||
| CAS registry number | 1333-74-0 | ||||||||||||||
| Most stable isotopes | |||||||||||||||
| Main article: Isotopes of hydrogen | |||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Ang hidroheno o idroheno (Kastila: hidrogeno, Ingles: hydrogen) ay ang unang elementong kimikal sa talaang peryodiko. Ang simbolo nito ay H at nagtataglay ng bilang atomiko na 1. Natuklasan ito ni Henry Cavendish noong 1766. Kabilang rin sa mga angking katangian nitong pagkakaroon ng atomikong bilang na 1, atomikong timbang na 1.00797, punto ng pagkatunaw na 259.14 °C, punto ng pagkulong 252.5 °C, densidad na = 0.08988 gramo sa bawat litro, at balensyang 1.[4]
Sa karaniwang temperatura at presyon ito ay walang kulay, walang amoy, hindi metaliko, nagtataglay ng isang balensyang elektron, at mabilis magdingas o magsiklab kung nasa porma ng diyatomikong gas (may dalawahang atomo). Ito rin ang pinakamagaan at pinakamarami o pinakamalaganp na elementong likas sa buong mundo at maging sa buong sansinukob.[4] Matatagpuan ang idroheno sa tubig at sa lahat ng organikong kawi at maging sa lahat ng may bahay na may buhay. Ang idroheno din ay may kakayahan na magkaroon ng reaksyon sa kimikal na pamamaraan sa napakaraming elemento. Maging ang mga bituin ay nagtataglay ng idroheno sa kanilang plasmang estado. Ang elemento ring ito ang ginagamit sa paggawa ng amonya — isa alternatibong panggatong at sa kasalukuyan ay mas mabisang pinanggagalingan ng mga selulang panggatong (mga fuel cell).
Nagagamit ang hidroheno sa paggawa ng sintetikong amonya at metanol. Ginagamit din ito sa pagrerepina o pagdadalisay ng petrolyo, sa hidrohenasyon ng mga materyal na organiko, at maging sa pagpapasindi ng mga sulong oksihidroheno. Sangkap din ito sa mga panggatong na pangkuwitis.[4]
Mga nilalaman |
[baguhin] Etimolohiya ng salitang hidroheno
Hango ang salitang hidroheno mula sa Kastilang salita na hidrógeno na nagmula naman sa salitang Latin na hydrogenium na hango naman sa katagang Griyego na hydro: tubig at genes: nabubuo.
[baguhin] Iba pang mga elemento
Maaring kumuha ng iba pang kaalaman hinggil sa ibang elemento sa pamamagitan ng pagpili sa simbolo sa ibaba.
| Grupo → | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||
| ↓ Peryodo | ||||||||||||||||||||
| 1 | 1 H |
2 He |
||||||||||||||||||
| 2 | 3 Li |
4 Be |
5 B |
6 C |
7 N |
8 O |
9 F |
10 Ne |
||||||||||||
| 3 | 11 Na |
12 Mg |
13 Al |
14 Si |
15 P |
16 S |
17 Cl |
18 Ar |
||||||||||||
| 4 | 19 K |
20 Ca |
21 Sc |
22 Ti |
23 V |
24 Cr |
25 Mn |
26 Fe |
27 Co |
28 Ni |
29 Cu |
30 Zn |
31 Ga |
32 Ge |
33 As |
34 Se |
35 Br |
36 Kr |
||
| 5 | 37 Rb |
38 Sr |
39 Y |
40 Zr |
41 Nb |
42 Mo |
43 Tc |
44 Ru |
45 Rh |
46 Pd |
47 Ag |
48 Cd |
49 In |
50 Sn |
51 Sb |
52 Te |
53 I |
54 Xe |
||
| 6 | 55 Cs |
56 Ba |
* |
72 Hf |
73 Ta |
74 W |
75 Re |
76 Os |
77 Ir |
78 Pt |
79 Au |
80 Hg |
81 Tl |
82 Pb |
83 Bi |
84 Po |
85 At |
86 Rn |
||
| 7 | 87 Fr |
88 Ra |
** |
104 Rf |
105 Db |
106 Sg |
107 Bh |
108 Hs |
109 Mt |
110 Ds |
111 Rg |
112 Uub |
113 Uut |
114 Uuq |
115 Uup |
116 Uuh |
117 Uus |
118 Uuo |
||
| * Lanthanides | 57 La |
58 Ce |
59 Pr |
60 Nd |
61 Pm |
62 Sm |
63 Eu |
64 Gd |
65 Tb |
66 Dy |
67 Ho |
68 Er |
69 Tm |
70 Yb |
71 Lu |
|||||
| ** Actinides | 89 Ac |
90 Th |
91 Pa |
92 U |
93 Np |
94 Pu |
95 Am |
96 Cm |
97 Bk |
98 Cf |
99 Es |
100 Fm |
101 Md |
102 No |
103 Lr |
|||||
[baguhin] Tingnan din
[baguhin] Mga sanggunian
- ↑ Simpson, J.A.; Weiner, E.S.C. (1989). "Hydrogen". Oxford English Dictionary. 7 (2nd ed.). Clarendon Press. ISBN 0-19-861219-2.
- ↑ Wiberg, Egon; Wiberg, Nils; Holleman, Arnold Frederick (2001). Inorganic chemistry. Academic Press. p. 240. ISBN 0123526515. http://books.google.com/books?id=vEwj1WZKThEC&pg=PA240.
- ↑ Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Handbook of Chemistry and Physics 81st edition, CRC press.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 Gaboy, Luciano L.. "Hydrogen, hidroheno". Gabby's Dictionary, Praktikal na Talahuluganang Ingles-Filipino ni Gabby/Gabby's Practical English-Filipino Dictionary, GabbyDictionary.com.
Lahat sa wikang Ingles:
- Los Alamos National Laboratory – Hydrogen
- RIKEN Beam Science Laboratory, Japan - Heavy hydrogen research
- Nuclides and Isotopes Fourteenth Edition: Chart of the Nuclides, General Electric Company, 1989
[baguhin] Mga kawing panlabas
Lahat sa wikang Ingles:
- Wiktionary – Hydrogen in different languages
- WebElements.com – Hydrogen
- EnvironmentalChemistry.com – Hydrogen
- It's Elemental – Hydrogen
- Pictures of Hydrogen
- The Hydrogen Expedition
- Hydrogen H2 Properties, Uses, Applications
- The Hydrogen Expedition
| Talaang peryodiko | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| H | He | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | ||||||||||||||||||||||||
| Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | ||||||||||||||||||||||||
| Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | ||||||||||
| Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Uuq | Uup | Uuh | Uus | Uuo | ||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||